Joel Gustaf Pettersson (8. kesäkuuta 1892 Norrby, Lemland – 5. helmikuuta 1937 Finström) oli suomenruotsalainen Ahvenanmaalla asunut taidemaalari ja kirjailija. Hän ei saanut paljoakaan huomiota elinaikanaan mutta nykyisin häntä pidetään yhtenä merkittävimmistä ahvenanmaalaiskirjailijoista.

Köyhään maanviljelijäperheeseen syntynyt Pettersson alkoi kirjoittaa ja maalata jo kouluvuosinaan. Hän opiskeli vuosian 1913-1915 Turun piirustuskoulussa mutta palasi takaisin Lemlandiin vuonna 1915. Petterssonin nuorempi veli Karl kuoli merillä ollessaan 1916 ja koska Petterssonin vanhemmat olivat jo ikääntyneitä hän joutui jäämään kotitilalleen auttamaan heitä tilan töissä.

Petterssonin tekstejä alettiin julkaista vasta 1970-luvulla kun kirjailija Valdemar Nyman julkaisi niistä ensimmäisen valikoiman nimellä Jag har ju sett (1972). 

Pettersson kirjoitti merkittävimmät teoksensa vuosien 1915-1921 välillä jolloin hän kirjoitti näytelmiä Lemlandin nuorisoseuralle, sanomalehtiartikkeleita, runoja sekä proosaa. Myöhemmin maatilan työt veivät hänen voimansa niin ettei kirjoittamiselle jäänyt paljoa aikaa. Petterssonin vanhemmat kuolivat 1928 ja tämän jälkeen Pettersson viljeli tilalla juurikkaita myyden pois kotieläimet sekä suuren osan tilan maista. Viimeksi Petterssonilla oli tilallaan kanala mutta kanojen pito päättyi 1933 kun kaikki kanat kuolivat hänen yrittäessään hävittää niistä syöpäläisiä.

Vuonna 1935 Pettersson alkoi maalata kuumeisesti ja hänen teoksiaan oli 1936 esillä näyttelyssä Maarianhaminassa. Taloudelliset vaikeudet ja taiteellisen työn arvostuksen puute johtivat kuitenkin samana vuonna Petterssonin mielenterveyden romahtamiseen. Hän joutui 1936 Grelsbyn sairaalaan jossa hän kuoli tammikuun alussa 1937.

Teoksia

Valdemar Nymanin toimittamat:

• Jag har ju sett (1972)
• Eldtände (1973)
• Frifågel (1974)
• Hallonskogen (1975)

Ralf Svenbladin toimittamat

• Pojken som fantasin skenade bort med (1992)
• Knollan. En kosaga (2001)
• Till alla, alla, alla (2002)
• Måndagsmorgon (2004), julkaistu suomeksi nimellä Maanantaiaamu (1997)
• Poika joka muuttui karbidilampuksi (2005)

Joel Gustaf Pettersson, född 8 juni 1892 i Lemland, död 5 januari 1937 i Finström, var en åländsk författare och konstnär. I sina målningar och i sin dialektpräglade prosa och dramatik skildrade han den åländska landsbygden under 1900-talets första årtionden. Trots att bara en liten del av hans verk publicerades under hans livstid, räknas han idag som en av de mest betydelsefulla åländska författarna. Hans måleri, som har betecknats som modernistiskt och expressionistiskt, uppmärksammades tidigare än hans litterära verk.

Pettersson målade i början med grova penseldrag och byggde upp målningen med stora, rena färgytor och starka konturer men mot slutet av sitt liv målade han mer realistiskt. Han målade på material som ogrundad kartong och med oljefärger av låg kvalitet vilket bidrar till den råa känslan, men gör att många målningar är i dåligt skick idag och ändrat karaktär allt eftersom de obemålade partier Pettersson gärna lämnade kvar i målningen gulnat och mörknat. Hans motiv var traditionella: porträtt, landskapsmålningar och stilleben men hans teknik och färgval okonventionellt och modernt för tiden. Hans stil har kallats expressionistisk och har likheter med Van Gogh och Gauguins och åtminstone Van Gogh finns det belägg för att Pettersson kände till. Pettersson har postumt kallats "Ålands Van Gogh".

Man har också pekat på likheter med Matisse och fauvisterna. Pettersson brevväxlade i många år med den finske konstnären Mikko Carlstedt som hörde till Novembergruppen, en krets av finländska expressionister verksamma på 1920- och 30-talen. Petterssons konstnärliga uttryck i form av kraftiga penseldrag, markanta konturer och dova färger är snarlikt dessa konstnärers, och det är möjligt att Pettersson påverkades av Novembergruppen via Carlstedt.

Med sin modernistiska, förenklade form stod särskilt Joel Petterssons tidiga konst i stark kontrast till den samtidiga och tidigare konsten på Åland, som det mer idylliska friluftsmåleri som skapats av svenska och finländska konstnärer som Victor Westerholm och J.A.G. Acke i Önningebykolonin. Pettersson målade också akvareller, även om han är mest känd för sina oljemålningar, gjorde statyetter i trä och lera och målade själv kulisserna till flera av de pjäser han satte upp. Några kulisser har bevarats på ungdomslokalen Valborg i Lemland.

Ungefär 200 konstverk av Pettersson är kända. Flera finns på Ålands Konstmuseum och två av hans målningar återfinns i Moderna museets samling i Stockholm. Några förekom på de åländska frimärken som gavs ut 1992, till etthundraårsminnet av hans födelse.