Gustaf Lucander (myös Locander tai Lukander, 1743 / 1744 luultavasti Rymättylä – 1805 Turku) oli suomalainen taidemaalari.

Lucander oli aikoinaan suosittu kirkkomaalari, josta tiedetään varsin vähän. Seuraavat merkinnät perustuvat kahteen julkaisemattomaan käsikirjoitukseen: 1) kirkkomaalausta ja ammattiuraa koskevat tiedot Troberg, Marja: "Gustaf Lucander och hans konstverk i olika kyrkor - en nästan bortglömd skärgårdskonstnär", 2) elämäkertatiedot Franzén, Rune: "Kyrkomålaren Gustaf Lucander (1743-1805)".

Gustaf Lucanderin isä oli vaatturi Eric Hendrichsson, myöhemmin Lucander, joka syntyi Rymättylän Ylikylässä huhtikuussa 1699. Äiti oli Anna Christina Cronbach. Perhe muutti myöhemmin Rymättylästä Nauvoon. Gustaf oli seitsemästä sisaruksesta kuudes. Hänen syntymäpaikkaansa ei dokumenteista löydy, mutta nuoremman veljen Abrahamin syntymäpaikka 1747 on Nauvo.

Gustaf Lucander mainitaan Nauvon kirkonkirjoissa 1749–1758 ja niiden mukaan hänen perheensä on asunut Nauvon Druckiksessa ja Nickåkerissa. Lucander avioitui 1771 apupapin tyttären Maria Flodbergin kanssa. Heille syntyi neljä lasta.

Vuonna 1773 on Nauvon kirkonkirjassa maininta maalari Gustaf Lucanderista, vaimosta ja tyttärestä, jotka asuvat Kyrkbackenissa. Lucander asui Nauvon Druckisissa maalatessaan Nötön kappelia. Perhe muutti Turkuun 1774, mutta oleskeli myös sen jälkeen useaan otteeseen Nauvossa.

Lucanderin ammattiurasta tiedetään, että:

• hän oli maalarin oppipoikana Tukholmassa vuosia ja vuonna 1762 hänestä tuli maalarinkisälli.
• hän suoritti erilaisia opintoja ja toimia mestarin arvoa varten: hän oli muun muassa yli viisi vuotta kisällinä ja lisäksi neljä vuotta ulkomailla. Tästä ajasta hän oleskeli puolitoista vuotta Danzigissa maalarinverstaan johtajana.
• 1771 hyväksyttiin maalarimestariksi.
• Vuosien 1782–1785 välillä perusti maalarien ammattikunnan.
• 1785–1805 oli ammattikunnan ensimmäinen oltermanni kuolemaansa saakka.

Lucander taiteilijana

Lucander on vuonna 1771 maalannut Nauvon Nötön kappelikirkon alttaritaulun. Maalaus esittää ristiinnaulitsemista, ikkunaa lähinnä on maalaus Jeesuksen syntymästä. Lehterimaalaukseen Lucander sijoitti oman nimensä, lahjoittajan eli rovasti Mjödhin nimen sekä vuosiluvun. Kirkossa on muotokuvamaalaus, joka myöhemmin (1929) on todettu Gustaf Lucanderin omakuvaksi.

Samana vuonna Lucander maalasi Paraisten kirkon saarnatuolin. Kolmen lehterin reunamaalaukset hän toteutti veljensä avustuksella. Seuraavana vuonna hän koristi Nauvon kirkon saarnatuolin katoksen reunat kuudella kerubin kuvalla. Lehterin reunoihin hän maalasi vanhatestamentillisia henkilökuvia sekä aatelisvaakunoita. Saarnatuoli ja lehterin reunakuvat siirrettiin Turun historialliseen museoon, jossa ne paloivat pommituksessa 1941.

Kemiön kirkon alttaritaulu on vuodelta 1787.

Kuusiston kirkon maalaukset ovat Lucanderin ja Gabriel Gotthard Sweidellin vuonna 1796 tekemät. Sweidell teki alttaritaulun, Lucander lehterikaiteen apostolien kuvat.

Huittisten kirkon sivualttarin alemman taulun Lucander kunnosti 1798 sen vahingoituttua mahdollisesti tulipalossa. Kunnostus oli niin perusteellinen, että taulua voi jopa pitää hänen maalaamanaan.

Vuonna 1802 Lucander maalasi Iniön kirkon alttaritaulun ja muut kirkon maalaukset. Valitettavasti kirkon sisusta tuhoutui tulipalossa 1880.

Vuonna 1803 Lucander maalasi Nakkilan kirkon lehterien kaiteet raamatullisin hahmoin. Kirkko purettiin 1887.

Gustaf Lucander (även Locander eller Lukander), född 1743 troligen i Rimito, död 1805 i Åbo, var en finländsk konstnär.

Lucander var en på sin tid populär kyrkomålare, som vi i dag vet ytterst lite om.

Gustaf Lucanders far var skräddaren Eric Hendrichsson, senare Lucander, som föddes i Rimito Ylikylä i april 1699. Gustaf Lucanders mor hetter Anna Christina Cronbach. Familjen flyttade senare från Rimito till Nagu. Gustaf var den sjätte i raden av sju syskon. Hans födelseort står inte angiven i något dokument, men den yngre brodern Abraham var född år 1747 i Nagu.

Gustaf Lucander omnämns i Nagus kyrkböcker för åren 1749–1758 och enligt dem har familjen bott i Nagu Druckis och Nickåker. Lucander gifte sig år 1771 med Maria Flodberg, kaplanens dotter. Paret fick fyra barn.

I Nagu kyrkbok för år 1773 omnämns målare Gustaf Lucander, hustru och dotter som boende på Kyrkbacken. Vid tiden då Lucander målade Nötö kapell, bodde han i Nagu Druckis. Familjen flyttade till Åbo år 1774, men tillbringade upprepade gånger tid även i Nagu.

Om Lucanders karriär vet vi att:

• han var lärling hos en målare i Stockholm under många år innan han år 1762 blev målargesäll.
• han avlade studier och innehade olika tjänster för att kunna erhålla titeln mästare. Bland annat var han gesäll i över fem år och utöver detta utomlands i fyra år. Under utlandsvistelsen fungerade han ett och ett halvt år som ledare för en målarverkstad i Danzig.
• år 1771 godkändes han som målarmästare.
• mellan åren 1782–1785 grundade han ett skrå för målare.
• under åren 1785–1805 fungerade Lucander som målarskråets första ålderman fram till sin död.

  Lucander som konstnär

  Lucanders altarmålning i Nötö kyrka.

  Lucander målade år 1771 altarmålningen i Nötö kapell i Nagu. Målningen som är målad på väggen runt altarfönstret föreställer Jesu födelse (närmast fönstret) och korsfästelsen högst upp. I läktarmålningen fogade Lucander in sitt eget namn, prosten Mjödhs namn (Mjödh hade donerat målningarna till kapellet) samt årtalet. I den lilla kyrkan finns även ett porträttmålning, som senare (1929) har identifierats som Gustaf Lucanders självporträtt.

  Samma år målade Lucander predikstolen i Pargas kyrka. De tre läktarnas målningar utförde han med hjälp av sin bror. Följande år utsmyckade han kanterna på baldakinen ovanför predikstolen i Nagu kyrka med sex keruber. På läktarens sidor målade han personer ut gamla testamentet och adliga vapen. Predikstolen och bilderna från läktaren flyttades till Historiska museet i Åbo, där de brann i samband med bombningarna av Åbo år 1941.

  Lucander målade altartavlorna i kyrkan i Pikis år 1776. Temat för den större altartavlan är Den korsfäste, medan den nedre altartavlan har den sista nattvarden som tema. Dessutom målade Lucande en målning föreställande ett stort draperi på gavelväggen och ovanför denna en träskiva med motivet Kristus uppståndelse.

   

  Altarmålningen i Kimito kyrka är från år 1787.

  Målninartavlan och Lucander bilderna av apostlarna längs läktaren.

  År 1798 restaurerade Lucander den nedre altartavlan i sidoaltaret i Hvittis kyrka. Tavlan kan ha skadats i en eldsvåda. Reparationen var så grundlig att tavlan kan anses vara målad av Lucander. 

  År 1802 målade Lucander altartavlan och övriga målningar i Iniö kyrka. Tyvärr förstördes kyrkan invändigt i en brand år 1880.

  År 1803 målade Lucander räcket runt läktarna i Nakkila kyrka med bibliska figurer. Kyrkan revs år 1887.

.